Utkast: Sep. 23, 2013

Oj, hjälp va vi har mycket att göra hela tiden. Är det inte förberedelser inför lektioner, jag har engelska med årskurs 5&6, bild med alla barnen och driver hela förskolans verksamhet, så är det inköp som måste göras eller miljöer att fortsätta bygga upp.
Nu i heligen var första dagarna som jag har varit helt ledig sedan jag kom ner hit till Thailand.

Förra veckan hade vi föräldramöte. Det gick bra, föräldrarna är överlag nöjda det är bara förskolans lokaler som de inte är nöjda med och där kan vi inte göra något förän den tillbyggnaden som sker just nu är klar. Nu hoppas jag bara att byggarna håller tidsschemat och blir klara snart så jag kan bygga upp min ute miljö och skolans ateljé. Ja, jag ska bygga upp en ateljé! det ska bli så kul, problemet är bara att hitta material och möjligheter att förvara det utan att fukten förstör det. Men vad vore livet utan utmaningar.

Fast ju mer tid som går ju mindre känns det som att det är att göra vilket betyder att snart kanske jag kan börja arbeta 40 timmars veckor. Men nu pluggar jag ju inte vilket gör att jag har jätte mycket tid :-)

Hej hopp

Att fylla 30 i ett varmt land

Jag fylde 30 för lite mer än en vecka sedan. Inför denna dag pratade jag med mina kollegor om att vi kanske kunde gå ut och äta tillsammans i och med att jag fylde på en fredag. Det första de sa var: Nej, det kan vi inte. Nehe... Vad ska jag då göra på min födelsedag hann det flyga genom mitt huvud. Men de fortsatte med att säga att jag skulle vara färdig, duchad och redo klockan 17:00 sen vägrade de säga något mer.
 
På morgonen öppnade jag min pressent som Inge-Gärd, min svärmor, hade skickat med mig när hon lämnade mig på Arlanda.
 

Den innehöll en liten skånsk socker tårta som smakade ungefär som en maräng och en peng som ska gå till en upplevelse här nere tänkte jag.
 
 
Klockan 17:00 var jag färdig och väntade på att de skulle komma hem till mig och jag var inte lite nervös. Men det var helt klart obefogat. Kollegorna tog med mig till ett ställe som heter Classik Forest och det kändes som att gå in i en regnskog.
 

Hela miljön på stället var fantastisk och i vattnet fanns det fiskar som vi matade.
 
När vi kom in på returangen sa de till mig att inte titta på priserna utan bara beställa vad jag ville. Sagt och gjort så inledde vi med varsin drink som serverades i en annanas.
 
Bilden är på sidan men ni kan tänka er hur god den var.
 
Till varmrätt åt jag krokodil. En speciell men god smak. Jag skulle beskriva smaken som typ kyckling men med konsistensen av en fläskkotlet.
 

Efter middagen kom större delen av serveringspersonalen fram och sjöng för mig samtidigt som de serverade glass :-)

Allt som allt, en fantastiskt trevlig kväll som avslutades på Sportbaren i Mei Phim.
 
 

Nu är jag i Thailand

I våras fick jag ett samtal, i det samtalet fick jag frågan om jag ville åka till Thailand för att arbeta på en svensk skola under en period. Finns det egentligen något annat svar än: JA!
Så för snart tre veckor sedan anlände jag till Thailand efter en resa med mellan landning i Doha. Att kliva in på den flygplatsen gav mig minnen från resan till Kenya, det var samma känsla som for igenom kroppen: Jag ska ut på ett äventyr! Igen!
När jag landade i Bangkok fanns det en kvinna med mitt namn på en skylt, det var min förbestälda chaför. Otroligt skönt att ha någon som väntade på mig för då behövde jag inte leta efter en taxi som kunde ta mig till Ban Phe. resan till huset jag ska bo i tog ca 2,5 timme. Redan innan jag åkte hit hade jag sätt bilder på utsidan av huset och jag visste att det enbart skulle finnas en säng, ett bord med fyra pallar och ett kylskåp. Det som ändå blev en chock var hur mycket det ekade. I princip alla hus här byggs av betong på grund av termiterna och väggarna är putsade utan gips. Så här såg det ut i huset när jag klev in :-)
 
 
Det här är mitt sovrum, jag har en AC som ställs in på 25 grader och då är det kallt när jag kliver in i rummet.
 
 
Den här bilden är tagen från ingången

 
 
Det rummet är L format. Huset består alltså av ett sovrum och resten är öppen planlösning. Toaletten och duchen ligger i en egen utbyggnad. Jag har bara två lägen på vattnet, av och på. Därför duchar jag aldrig på mornarna för då är vattnet jättekallt...

 
 
 
Första gången jag glev in på skolan och det rummet som är förskolans del konstaterade jag på en gång att här måste jag möblera om. Så här såg det ut när jag kom

 
 
Alla möbler stod upptryckta mot väggarna. Men så här ser det ut nu
 
 
 
Jag har försöka skapa rum i rummen och vi lägger hela tiden till saker så som hyllplan, leksaker och små bokhyllor för att skapa en mer pedagogisk miljö för barnen.
 
Just nu har jag fyra barn i min grupp, de är mellan 3 och 5, men på måndag få jag ett till barn och måndagen därefter ytterliggare ett.
Det har varit en större utmaning än vad jag först trodde att arbeta här. Inte på grund av barnen och kollegorna utan för att det finns inte ens i närheten de material som vi har i Sverige. Bara en sådan sak som vattenfärg. Visst vi har men den är dålig. Jag trode ändå att jag skulle vara lite förberedd efter resan till Kenya men någonstans på vägen fastnade jag vid att vi är en svensk skola. Men allt går inte att beställa från Sverige utan vi får klara oss på det vi kan hitta här. Nu när den första chocken har gått över har det fungerat mycket bättre och gissa hur uppfiningsrik jag kommer vara när jag kommer hem :-D

Varje fredag åker vi med alla barnen till stranden för att öva simning. Det är en lyx utan dess like.
 
Det här är vår skolstrand, jag står i vattenbrynet.
 
 
Arbetet på skolan går frammåt och jag trivs, längtar bara tills Nico kommer ner, och nu när jag äntligen har fått tag på internett på mer regelbundet ska jag blogga mera så fortsättning följer.
/Caroline
 
 

RSS 2.0