Nu är jag i Thailand
I våras fick jag ett samtal, i det samtalet fick jag frågan om jag ville åka till Thailand för att arbeta på en svensk skola under en period. Finns det egentligen något annat svar än: JA!
Så för snart tre veckor sedan anlände jag till Thailand efter en resa med mellan landning i Doha. Att kliva in på den flygplatsen gav mig minnen från resan till Kenya, det var samma känsla som for igenom kroppen: Jag ska ut på ett äventyr! Igen!
När jag landade i Bangkok fanns det en kvinna med mitt namn på en skylt, det var min förbestälda chaför. Otroligt skönt att ha någon som väntade på mig för då behövde jag inte leta efter en taxi som kunde ta mig till Ban Phe. resan till huset jag ska bo i tog ca 2,5 timme. Redan innan jag åkte hit hade jag sätt bilder på utsidan av huset och jag visste att det enbart skulle finnas en säng, ett bord med fyra pallar och ett kylskåp. Det som ändå blev en chock var hur mycket det ekade. I princip alla hus här byggs av betong på grund av termiterna och väggarna är putsade utan gips. Så här såg det ut i huset när jag klev in :-)
Det här är mitt sovrum, jag har en AC som ställs in på 25 grader och då är det kallt när jag kliver in i rummet.
Den här bilden är tagen från ingången
Det rummet är L format. Huset består alltså av ett sovrum och resten är öppen planlösning. Toaletten och duchen ligger i en egen utbyggnad. Jag har bara två lägen på vattnet, av och på. Därför duchar jag aldrig på mornarna för då är vattnet jättekallt...
Första gången jag glev in på skolan och det rummet som är förskolans del konstaterade jag på en gång att här måste jag möblera om. Så här såg det ut när jag kom
Alla möbler stod upptryckta mot väggarna. Men så här ser det ut nu
Jag har försöka skapa rum i rummen och vi lägger hela tiden till saker så som hyllplan, leksaker och små bokhyllor för att skapa en mer pedagogisk miljö för barnen.
Just nu har jag fyra barn i min grupp, de är mellan 3 och 5, men på måndag få jag ett till barn och måndagen därefter ytterliggare ett.
Det har varit en större utmaning än vad jag först trodde att arbeta här. Inte på grund av barnen och kollegorna utan för att det finns inte ens i närheten de material som vi har i Sverige. Bara en sådan sak som vattenfärg. Visst vi har men den är dålig. Jag trode ändå att jag skulle vara lite förberedd efter resan till Kenya men någonstans på vägen fastnade jag vid att vi är en svensk skola. Men allt går inte att beställa från Sverige utan vi får klara oss på det vi kan hitta här. Nu när den första chocken har gått över har det fungerat mycket bättre och gissa hur uppfiningsrik jag kommer vara när jag kommer hem :-D
Varje fredag åker vi med alla barnen till stranden för att öva simning. Det är en lyx utan dess like.
Varje fredag åker vi med alla barnen till stranden för att öva simning. Det är en lyx utan dess like.
Det här är vår skolstrand, jag står i vattenbrynet.
Arbetet på skolan går frammåt och jag trivs, längtar bara tills Nico kommer ner, och nu när jag äntligen har fått tag på internett på mer regelbundet ska jag blogga mera så fortsättning följer.
/Caroline
Kommentarer
Trackback
